måndag 18 oktober 2010

Ångest: En grym förtryckare

Jag är din förtryckare och plågoande!
Så länge jag har dig fast i mitt kalla järngrepp kommer du aldrig undan!

Ångest


Alla har vi nog haft den. Ångest. Vi vet hur den känns inombords, men har svårt att beskriva våra upplevelser av den med ord. En del har känt av dess grymma grepp mer, andra mindre. Men för de som förtrycks till sitt yttersta är känslan av panik, skräck, ur kontroll, press och rädsla otroligt svår. Vi blir mer och mer tömda på energi, tills våra liv faller ihop.

För den som inte haft svår ångest går det kanske inte riktigt att leva in sig i hur det är att förtryckas av den till psykets bristningsgräns. En del kanske t.o.m tror att ångesten ganska enkelt borde gå att resonera bort.

Men så är det inte.

Vårt inre har formats av både genetiska egenskaper och yttre påverkan under lång tid. Flera saker som format oss i det förflutna kan ge ångest, ångest som är så stark att vi känner oss helt utmattade och förstörda, helt bestulna på all livslust och livsglädje, när den trycker på för full maskin. För att vinna över ångesten och slå ihjäl den så behöver vi ändra på tankebanorna i vårt inre. Men det går inte att ställa om sitt inre på hur kort tid som helst. Det tar tid att förändras. Men det går. Det viktigaste är att inte ge upp.

Jag går igenom detta idag, förändringen av de dåliga och svåra tankebanor jag kört in i och fast i under livet. Lita på att jag tycker att det är svårt, men jag tror också på att det är värt det, så att jag kan leva ett liv med bättre livskvalité.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar