Jag har misstänkt det länge. Idag hittade jag återigen saker i klädkammaren som inte varit där förut. Saker jag har vaga minnen av från uråldriga svunna tider, ting som under eonernas oändliga tidsspan förvandlats till myter och legender, omtalats och delats vidare vid lägereldarna mellan generationer av hänförda sinnesintryck. Ovärderliga klenoder som på förunderliga vägar verkar existera utanför tid och rum....
Saker......från min barndom.
Jag har misstänkt det länge. Det måste vara så. Det finns bara en enda slutsats att komma fram till, en enda fullkomlig logisk förklaring:
Klädkammaren är en dimensionsportal
Inte nog med att saker dyker upp där som inte varit där förut. Klädkammaren blir dessutom till synes alltid full, med en mängd av prylar och annat, som tillsammans inte har ens en mikroskopisk möjlighet till en sportslig chans att alls få plats i det till synes lilla utrymmet, men ändå får det alltid plats mer.
Rensar jag den och ställer allt prydligt på plats, dröjer det inte mer än dagar, innan Oordningens Oåterkallerliga Framträde är i full blom igen, och nya saker på förborgade sätt dykt upp därinne. Klädkammaren är en dimensionsportal i både tid och rum, och den har varken början eller slut. Den bara existerar. Och fylls med allt. Utom kläder.
Jag bävar inför den dagen jag ska ta mig an sysifosuppgiften att rensa denna förunderliga plats, denna reva i tid och rum, där hela universum verkar finnas i sin fulla potential.
Note to myself: Införskaffa klättringsutrustning, rymddräkt, antigravitationsbälte och proviant för en vecka. Meddela räddningstjänsten att börja leta efter dig om du inte kommit tillbaka ur klädkammaren inom tre dygn. Eller förresten.......skicka ett nödrop till Tardis istället, Doctor Who hittar mig nog alltid, var eller när jag än befinner mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar